"The Irish in me" -08/02 2009

Jaha. Så sitter man hemma vid datorn igen. Kondensen i mina kläder har inte släppt ännu.

Ikväll har jag och Linn varit och träffat två av våra kamrater (Mirjam och Johanna) på den lokala puben. "Black sheep arms"

Ikväll så gästades puben av någon slags musikduo som spelade svensk "krogmusik". De hade tryckt in sig i ett litet hörn. Därefter vred dom på volymen så pass mycket, så att allt som kom ut genom PA-anläggningen liknades mest ljudet av en jumbojet med full gas, i en gigantisk blender.

Vi gick snabbt och satte oss i ett avlägset rum.

Jag drack kaffe, det var gott.

Efter ett tag bestämde jag mig för att åka hem, men precis innan jag lämnade puben så hörde jag en annan slags musik. Jag följde det avlägsna ljudet av fioler och stampande tills jag hittade en massa fok som satt och spelade musik. Jag tror att det var improviserat eftersom dom satt vid ett av borden och inte hade någon större publik.

Jag ska tillägga att livebandet hade spelat klart för kvällen och höll nu på att packa ihop sina grejor.

Åter till det improviserade bandet. Dom spelade den där irländska låten som är med i whiskeyreklamen på femman, de tjoade och tjimmade och tycktes ha det väldigt livat och trevligt. Jag gick då tillbaka till bordet där jag suttit i sällskap med min fru och mina vänner, och berättade om mitt fynd.
Jag visade sedan vägen till detta "irländska" liveuppträdande, och jag måste säga att damerna såg faktiskt väldigt nöjda ut av att få ta del av denna sortens underhålling.

Väl utanför så hörde jag den dova irländska musiken, framförd på fiol och kompgitarr. Dimman låg tät över Visby stad. Jag stod en stund för mig själv, och lyckades föreställa mig själv som en riktig Irländare. Fem sekunder senare kom jag till insikt med att jag faktisk är Gotlänning, men det känndes ändå som en resa, både utanpå och innuti.

Jag kommer nog till Irland någon dag -And you better be prepared, bacause i am!


Oy mate! - Chefen